tammynathalie

1994 föddes en liten varelse på denna jord, en varelse som snart skulle få tänder, som snart skulle börja prata, gå och springa. Det var min älskade lillasyster. Minns än idag att jag var hos mormor och morfar medans mamma & ola var på sjukhuset med dig när du hade kommit. Jag var ivrig, skulle ju få träffa min lillasyster. Du var en liten tjockis som bebis, fast idag är det tvärtom haha jag är den tjocka och du den smale, ja men nu skulle vi inte prata om det. haha.. Har levt hela livet med dig, trots att vi levt så olika ändå. När vi var små hade jag en farbror som gav mig allt, efter att pappa försvunnit, det blev orättvist mellan oss.. Jag hade en pappa på mitt håll och du & Ola var som två klistermärken, medans jag och mamma också satt ihopa, men vi var en familj. En familj som är stark, vi har gått igenom en stor sorg i vårat liv. Alla går igenom sorger, men i dessa sorger har du alltid funnits även fast du många gånger när du var mindre kanske var för liten för att förstå vad som egentligen hände i din systers värld. Det är först idag du kanske börjat undra och funderat varför jag alltid gråtit och varit så svag. Men det är delvis du som alltid gjort mig stark. Att bara få gå in på sin systers rum, slänga sig i sängen & retas. Att bara veta att man har en syster som man kan berätta allt för. Att ha en familj som inte alltid är så seriös, utan en familj som är glad och sprallig. Glömmer aldrig Italien vårt största bråk någonsin, det glömmer nog ingen av oss, vi rök ihop så det stod härliga till, ja vad hade vi gjort utan Elin då. Men efter det tror jag vi båda lärde oss.. Kommer aldrig sluta att bry mig om dig, kommer alltid stötta dig, vara hos dig i resten av livet. Det tightaste man kan bli är systrar. Är så glad att mamma träffade Ola, och att du kom till Cassandra. Det är på senaste dagar jag kommit närmare dig, vi kan prata om allt och så vidare.. Nu börjar du snart gymnasiet och jag är ju inte lite nervös. Jag glömmer aldrig när jag började gymnasiet, så stor man var då kändes det som. När du bestämde dig för att stanna i Helsingborg blev det en lättnad för mig. För här kan man finnas och stötta varandra när skolan är jobbig. För det är tufft på gymansiet, även fast det är då man utvecklas som mest tycker jag. Tiden går grymt fort nu, åren bara springer iväg .. Om två år är du 18, kan inte fatta det. Ibland när jag haft det jobbigt har jag glömt att tänka på hur du mår. När du inte är hemma sover jag så sjukt dåligt, det var ju en av dem sakerna som jag blev glad över också när du skulle stanna hemma, att då behöver jag inte oroa mig över att jag kommer sova dåligt på nätterna ;) Såhär skrev min älskade syster på sin blogg



Visste inte att jag var så saknad, men det är klart när en i familjen är borta så känns det alltid tomt! men idag kommer tammsan hem, eller imorgon bitti :* Älskar dig mest syrran min. Ja ibland kanske jag är retlig men håller definitivt med, jag är den bästa syster och efter mig kommer du hihi :D
Cassandra Sjögren, you are my soulsister