someone loves me.
just nu är mitt liv bara katastrof. jag är bara deppig och allt. allt är tufft och allt..
Från första början måste jag bara skriva av mig om en vän som stod mig väldigt nära. Det gör så jävla ont i mig fortfarande. saknar henne som fan. men när hon valde mitt ex före mig, som han alltid sagt hon aldrig skulle göra. Så svek det mig. det gjorde ont i mig. Har aldrig kännt mig så lurad och allt. Det jag fick höra mer var att du gått bakom ryggen på mig under en lång tid av vår vänskap med mitt ex. fattar inte hur man bara kunde göra så. Både du och jag vet om att ja alltid skulle ställa upp i alla lägen för dig. alltid. Men nu är det som det är , men det suger. för saknaden att bara vara med dig är stor. Sen ringde du mig på fyllan nu för någon helg sedan. Vet inte varför men något måste ju tyda på att du egentligen ångrar att du gjorde så..
En kusin som jag alltid brytt mig om är så hemskt också att mista, även fast jag inte mist dig helt, kommer du alltid vara min kusin. Vi är sjukt olika, du har allt som jag inte har. Det värsta är att jag alltid försökt gjort allt för att du ska må bra. Sen att allt ändå går mot mig gör så ont. En kusin kan man aldrig sluta älska, en kusin är ens kött och blod. Försökte prata med dig, har försökt ibland, för jag verkligen behövt dig.. men nu är vi inte längre ens vänner. Om du bara visste hur det kändes när du sa till mig att vi inte skulle ha konakt mer.. Om du bara kunde dela vissa saker med mig. du var har varit med mig sen jag var liten. kan
Sen är det min älskade mormor, vet inte vad jag skulle göra utan dig min älskade mormor eller morfar. Ni är mitt allt. Har funnits där för dig nu mormor under din sjukdom, och det ända jag vill är att du ska vara stark och klara detta. Idag när du sa att du inte klarar mer, så brast bara allt. Jag fick en sån klump i hjärtat .. ville bara att jag skulle ta över all smärta som du får genomgå istället för att du ska få ha den. Så jag kan kämpa till dig. Usch trodde inte det var så illa :s <3
På tisdag är det 11 år sedan min andra halva försvann. <3 Du finns i mina tankar 24/7, vart du finns, vad som hände, varför just du.. Ovissheten man lever med är fruktansvärd ibland. Vissa dagar är allt toppen och vissa dagar är allt bara cp. Ibland förstår man inte riktigt att tiden gått så fort. Man bara måste sätta sig ner och tänka tillbaka, på hur allting verkligen gick till och vad som förmodligen måste ha skett.. Det är tufft ibland. Men man ska ta sig igenom allting. Pappa kommer alltid älska dig. Någon dag får vi veta & svar på det mesta.
Sen är det min älskade familj, nu var det dock några dagar sedan jag var hemma.. Men som t ex min syster, ska flytta. Hon ska inte ens bo i skåne längre.. känns som att allt i ens liv bara förändras .. Känns som att man glidit ifrån allting .. på ett mycket konstigt sätt. Även fast familjen alltid kommer vara kvar så är jag rädd för förändringen. Vill ju ha dem nära alltid.
Efter att jag skrivit av mig om lite negativa grejor, så tänkte jag nämna en positiv sak, jag har bokat uppkörning och uppskrivning nu :) så får vi se ifall jag klarar det :*
Nu ska jag packa min väska, sen dra ner till stan ..
